Då har man avverkat ännu en solig och varm semester vecka. Farit lite fram och tillbaka men den mesta av tiden har jag tillbringat på vårt sommarhus på ön. Det blev längre tid än beräknat där pga att jag missade bussen hem till stockholmo i lördags. Vi hade kanonväder hela veckan och min sista dag på ön så regnade det. Faktiskt så kändes det som sorgen i min mage. Jag lät regnet skjölja över mitt ansikte så jag även kunde låta tårarna rinna helt fritt. Hatar avsked av alla slag och helst när man är oense då är avsked ännu värre.

Råkade ut för en bussolycka när jag skulle resa hem. Bussen kanade av vägen och blev liggande. Inga större skador men vi fick byta buss och sedan kunde vi fara vidare. MEN det ger även en tankeställare att livet är så förbannat skört. Man kan dö vilken sekund som helst eller ännu värre man kan bli förlammad eller skadad för resten av sitt liv. Usch vilken ångest man kan få så här i efterhand.

Har haft häftiga diskussioner angående att döma folk till höger och vänster. Här kommer en mycket tänkvärd text.

Min bror gav ut en text idag som jag vill citera:

Innan du dömer mig: Ta på dig mina skor. Gå samma vägar som jag gått. Bearbeta förlusten av människor jag förlorat. Orka med alla känslor och händelser som jag erfarit. Snubbla på alla stenar som jag snubblat på. Res dig alltid upp igen och gå precis samma väg som jag har gått. När du gjort allt detta kan du döma mig eller mitt liv.

Texten är otroligt tänkvärd!

Godnatt, imorgon är det jobb igen.